Jobbsökandet tar död på mitt självförtroende!

Efter reklamen: Det här får cheferna att slänga din ansökan direkt

Fråga: Jag blev arbetslös för drygt ett år sedan, varslad från en arbetsplats där jag varit i elva år och stortrivdes på. Arbetslösheten har tagit hårt på mig och jag har helt förlorat tron på mig själv. Just nu har jag ett halvårs vikariat som administratör på skola och är både överkvalificerad och understimulerad. Jag har sökt många jobb och gått på ett par intervjuer, men det har inte lett till något. Jag håller helt på att förlora hoppet. Varför duger jag inte?

Mitt förlorade självförtroende har börjat gå ut över min man och mina barn, men jag vet inte hur jag ska lyckas lyfta mig själv. Jag har alltid satt stort värde i arbetet och vet inte vem jag är om jag inte ”betyder något” på jobbet. Antagligen måste jag förlika mig med tanken om att jag inte kommer få ett nytt jobb som jag trivs lika bra på. Hur vänder jag denna negativa spiral?

/Unni

Jag är hopplös på att spara pengar – är 30 och har ingen buffert

KBT-terapeuten Nathalie Siljerud Joo svarar: "Ge inte upp"

Det är en stor förändring i livet att bli arbetslös och du var dessutom på arbetsplatsen i elva år. Det är inte konstigt att det tog hårt på dig bara med den förändringen. Att du sedan sökte tjänster som du inte fick ledde till att ditt självförtroende blev påverkat.

Jag kan tänka mig att ett år känns som en lång tid och att det är kämpigt att få nej från arbetsgivare. Du funderar nu på om du måste förlika dig med att inte få ett jobb som du trivs på lika bra. Jag tänker att det är att ge upp för tidigt. Det finns ofta många orsaker till varför arbetsgivare tackar nej.

I stället för att bli för fast i tanken ”jag duger inte” tycker jag att du ska ta reda på varför du inte får tjänsterna. Ring upp och prata med arbetsgivaren för att få lite mer kött på benen. Fråga om det handlar om din yrkesbakgrund, om det berodde på att någon var mer kvalificerad eller om det handlar om intrycket du gav i intervjun. Om intervjun var avgörande, fråga om de kan uttrycka mer specifikt vad det handlade om. Om det i stället var något som saknades i den bakgrund är det också viktig information. Båda svaren ger dig något som du kan förhålla dig till och problemlösa utifrån.

Du skriver också att du tänker att du inte vet vem du är om du inte betyder något på jobbet. Det låter tufft att känna att ens värde till så stor del är kopplat till arbetet. Kanske måste du skapa flera cirklar i ditt liv där du kan känna dig uppskattad och betydelsefull. Jag tänker att du också ska fråga dig själv vad som gör dig glad utöver när du presterar. Fanns det något som du gjorde när du var liten som du tyckte om? Eller finns det något nytt som du skulle kunna testa?

Nu när du känner dig understimulerad på ditt arbete kan det ge mycket att våga upptäcka andra världar. Samtidigt kan du fortsätta att söka efter nya arbeten.

Jag tänker också att det vore bra att berätta om de värdelöshetskänslorna du har för din man. Då kan han förstå vad som händer inom dig, vilket kan gynna relationen. Det kan också ge dig perspektiv på de negativa tankarna som du har om dig själv. Lycka till och ge inte upp!

Foto: TT/Shutterstock